När man pratar med människorna som bor i den här lilla byn så har de flesta i tjugo års åldern ett fast välbetalt jobb, ett hus med tomt, en fin bil och är oftast förlovade med sin flickvän och har ett barn tillsammans. Fatta vilka investeringar de redan åstakommit. Villa,bil,familj och jobb. Det är status för dem, och grabbsen är sjukt nöjda och glada med vad de åstadkommit. Det är så himmla roligt att höra tycker jag, de syns i ögonen på dem hur stolta de är. Inte det minsta stressade över vad de ska bli, ser heller inget konstigt i att bo kvar i byn och jobba på samma jobb hela livet. Den häftigaste resan de stolt berättar om var förra året på Teneriffa med flickvännen.

Det är långt ifrån vad jag värderar som tjugoåring just nu, men jag tycker att det är så coolt på något sätt. De känner sig tillfreds med livet och varför ändra på det?